Hur många kullar lägger talgoxen

  • hur många kullar lägger talgoxen
  • Hur många kullar får talgoxen
  • Hur många kullar lägger koltrasten
  • Talgoxe

    Talgoxe (Parus major) är en fågel inom ordningen tättingar och familjen mesar. Den är vanlig i hela Europa, västra, centrala och norra Asien och delar av Nordafrika och förekommer i alla sorters skogslandskap. Den är vanligen stannfågel och de flesta talgoxar flyttar inte förutom under extremt hårda vintrar. Talgoxen är den mest utbredda arten i släktetParus och dess taxonomi är komplicerad och omdiskuterad. Den är nära släkt med asiatiska arten grå talgoxe som tidigare behandlades som del av talgoxen. Denna urskiljs dock numera vanligen som en egen art.

    Talgoxen är lätt igenkännlig med svart huvud och hals, framträdande vita kinder, olivgrön ovansida och gul undersida, med viss variation bland de många underarterna. Den äter huvudsakligen insekter på sommaren medan den på vintern äter en mer varierad föda. Liksom alla mesar är den hålhäckare och häckar vanligen i trädhål. Honan lägger omkring tolv ägg och ruvar dem ensam, men båda föräldrarna tar hand om ungarna. De flesta år föder paret upp två kullar. Bona kan plundras av hackspettar, ekorrar och vesslor och angripas av loppor, och adulta fåglar kan jagas av sparvhökar. Talgoxen har anpassat sig väl till mä

  • hur många kullar lägger talgoxen
  • Talgoxe

    Talgoxen är inte svår att få så tam att den äter ur handen. Och har man väl fått den handtam och vant den att få mat regelbundet, kan man få den att komma när man visslar.

    Det finns vidare berättelser om talgoxar som löst ganska invecklade problem. Man hängde upp nötkärnor i tunna trådar, som de flesta fåglar försökte ta i flykten, men misslyckades. Några individer av talgoxe, entita och blåmes valde istället ett effektivare sätt: de satte sig på grenen där tråden var fäst och tog sedan tag i tråden med näbben och drog upp den en bit, varefter de trampade på tråden med ena foten så att de på nytt kunde ta tag med näbben.
    Genom att använda näbb och klor växelvis på det här sättet kunde dessa fåglar dra upp nöten. Enligt en norsk fågellivsforskare anses denna handling grunda sig på mer än bara instinkt.

    Utseende

    Talgoxen är den största av mesarna i Europa, med svart huvud med vit kindfläck och svart mittband längs den gula undersidan. Det svarta bandet är bredare hos hanen, framförallt på buken. Ryggen är olivgrön, medan stjärt och vingar är blåaktiga. Näbben är ganska grov.

    Liknande fågel

    Största mesen. Gul mage, svart hjässa och kritvita kinder är typiskt.

    Läten oc

    Talgoxe

    Från Rilpedia

    Hoppa till: navigering, sök

    Talgoxen (Parus major) är ett fågel inom ordningen tättingar och familjen mesfåglar. Fågeln är enstaka stannfågel såsom är vanlig på flera ställen inom Europa samt Asien.

    Utseende

    Fågeln existerar lätt för att känna igen. Bröstet existerar gult tillsammans en mörk längsgående kant mitt vid. Ryggen existerar grön. Huvudet är mörk med vita kinder. Näbben är kegelformad, kullrig samt ungefär dubbelt så utdragen som upphöjd. Klorna existerar krökta, hoptryckta och vassa. Hane samt hona skiljs åt genom att honans undersida existerar blekare citrongul och besitter en smalare svart rand.

    Talgoxen blir normalt 13,5&#;-&#;15 centimeter lång tillsammans ett vingspann på 23&#;-&#;26 cm. vilket vuxen balanserar den ungefär 20 gram.

    Läte

    Lätet är växlingsrikt och använder liknande motiv som andra mesarter. Talgoxens läten existerar dock allmänt mer högljudd och strängare. Ofta hör man även ett bofinkaktigt "pink, pink" och en vänligt "fi-tyy". Den karakteristiska sången existerar ett högljutt, olikartat betonat och trestavigt "tsi-tsi-bää, tsi-tsi-bää", eller förklarat "ti-ti-tyy, ti-ti-tyy" men även endast tvåstavigt "ti-ty, ti-ty". Varje hanne har sin egen vers och framför allt hastighet.[2]

    Utbredning och taxonomi

    Talgoxe av